Började en tidig morgon med frukost, inga äggkoppar och saltkar som levde ett, i min hand, eget liv🥴

Idag och nu firar grekerna Ochidagen. Dagen firar det grekiska motståndet under andra världskriget, symboliserat av premiärminister Ioannis Metaxas djärva ”Nej” till Mussolinis krav den 28 oktober 1940.

Ochi är nej på grekiska.

Det märks, alla typ är lediga, barn som unga är ute där de umgås o äter. Den här dagen är också allt gratis om du vill gå in på museer etc. Vi missade alla parader för kl. 08.00 åkte vi till Delfi, jordens ”navel”, där allt började. Vi tillsammans med två britter, fyra fransmän och vår guide tillika chaufför Coztas satte oss i minibussen och drog iväg. Vi fick under den två timmars långa resan dit höra många mytologiska berättelser, passerade genom Parnassosbergen med förklaringar till varför de var så viktiga under antiken i Grekland. Behaglig värme och lite spänning inför att äntligen komma till Delfi.

Att gå omkring i Delfi är speciellt, vi såg Omfalos. Symboliken för jordens navel. Omfalen är känd som jordens navel i antik grekisk mytologi. Denna symbolik är betydelsefull för att förstå antik grekisk kultur. Omfalen markerade Delfi som universums centrum.

Orsaken var tanken att detta var platsen för mötet mellan de två örnar som Zeus enligt en myt samtidigt sänt från världens östra respektive västra hörn. Målet med utsändandet var att utröna var jordens medelpunkt skulle finnas. 

Vi gick runt bland ruinerna, såg Apollons tempel och stenarna där frisläppta slavar var tvungna att skriva sina namn för att bli helt fria.

Att gå här och se och uppleva detta är speciellt, jag får se det som jag bara läst om. Dessutom tycker jag att grekerna presenterar detta på ett vördnadsfullt sätt dvs, inget tingeltangel, inte en massa kommersiellt skit som stör!

Vi gick sedan in på museet, även det var kanoners. Svårt o ta kort dock då många guidade turer skedde där, men väldigt informativt och skön känsla.

Någonting som alltid fascinerat mig är sfinxer! Började med de egyptiska, tills jag mötte en annan sfinx som dyker upp i Sofokles bok om Kung Oidipus. Där var de passerande tvungna att svara rätt på en gåta från sfinxen för att kunna fortsätta in till staden Thebe. Nu fanns den här!

Vi avslutade med en macka och gav oss sedan vidare till bergsstaden Arachova för att äta lamm, jodå, har aldrig ätit en lammrätt som den, den smakade gudomligt, det tyckte Peter med. Han som serverade kunde varit Robert Gustavsson som grekisk servitör, ett litet sidospår men vi flabbade lite åt det…

Nu förkovrar vi oss hemma, äter gutt och lyssnar till sorlet nedanför🥂🇬🇷I morgon knallar vi till Akropolisklippan. Kalinikta ❤️